Första kontakten jag hade med Uppsalas fristadsförfattare Anisur Rahman var när han mejlade mig och frågade om jag inte kunde göra något åt de höga priserna på caféet på bibliotekets fik eller ta bort avgiften på toaletterna. Varför skulle det vara gratis att gå på toaletten på UKK, men kosta på stadsbiblioteket? Han reagerade på kommersialiseringen som smyger sig in på biblioteket och mejlade mig.
I går bjöd Anisur Rahman in till en Litterär vinterfestival tillsammans med bland andra Studiefrämjandet och Stadsbiblioteket och kvällen var enastående. Koncentrerat välregisserad och ändå öppet spontan. Många poeter och författare läste dikter och korta texter. Tomas Tranströmer var där och det var så grymt att höra den hyllning som Anisur gjorde till författaren. Ola Larsmos beskrivning av Uppsala i litteraturen hade, för en enkel oppositionspolitiker som jag, sin höjdpunkt i recensionen av den nu daterade marknadsföringsbroschyren från Uppsala kommun som lyfte fram Kungsporten med sina stålglänsande fasader som om de vore tecknet på framtidstro. Lars Hägers avslutningsord var mitt i prick när han sa att det är bara den som inte känner till vad man kan och inte kan göra i Uppsala, som likt Anisur Rahman kan åstadkomma något nytt och bryta gränser. Jag är glad att jag var där, jag blev glad av att vara där.
Läs mer om Anisur Rahman i Ergos intervju.
1 kommentar:
Tack, Maria för jätte bra ord. Det var fint att prata med dig och Eva Edwardssson igår.
Jag också skrev samma i Uppsala Fria Tidning. Här kommer lånk: http://www.fria.nu/artikel/84357
Med hälsningar,
Anisur Rahman
Uppsalas fristadsförfattare 2009-2011
Skicka en kommentar